Vecka 13 (12+1)

Ännu en ny vecka är påbörjad, helt galet :-D
 
Har haft semester i 2 veckor och varit utan dator så det är därför som det varit lite tyst från mig, men nu är jag här :-) Det har varit lite av en berg och dalbana att vara jag den här senaste tiden, mycket upp och ner men nu börjar jag känna mig som vanligt igen. Första veckan på semestern så satt/låg jag mest i soffan med persiennerna nerdragna och såg på TV eller sov. Tror att jag behövde fylla på energinivån lite. Den andra veckan spenderade vi i båten och det var så skönt att komma upp från soffan litegrann och njuta av världens utanför husets fyra väggar. Det spelade inte ens någon roll att vi hade halvdåligt väder flera dagar, jag var ledig och inte hemma så det fanns absolut inga måsten heller. Vi hade även turen att få spendera hela veckan tillsammans med goda vänner och första dagen berättade vi för dem att Fisen skulle komma i mars. De blev väldigt glada för våran skull och de vet hur de är att kämpa, det kändes bra att berätta för dem.
 
Under den senaste tiden så har jag haft väldigt mycket flytningar både bruna och rosa och ibland med lite rött i. Har inte haft det hela dagarna utan bara nån gång då och då. Så självklart har jag varit lite smånojjig över det. Jag har inte haft misstankar om missfall eller så men jag tror att det är lite kaka på kaka efter allt man gått igenom senaste tiden och alla tabletter och sprutor man fått. Men jag har som valt att hålla mig lugn och tänkt att jag väntar tills vi ska och lyssna på hjärtat den 3/9 och ta det med barnmorskan då.
 
Började ju jobba i måndags och jag sitter väldigt mycket framför datorn och det är ju en omställning efter 3 veckor så det är ju inte så konstigt att det har börjat kännas i kroppen. Men igår fick jag ont i livmodern på höger sida och rätt rejält också. I natt har jag inte fått många timmars sömn då det gjort ont i livmodern hur jag än legat. På morgonen märker jag av ryggen ännu mer också och jag känner igen smärtan som börjar växa till sig på högersidan. Det är nämligen samma smärta som sist då jag fick min urinvägsinfektion. Barnmorskan har telefontid kl 10.30 och jag kan säga att jag inte fick mycket gjort fram till dess. Berättar för henne att jag börjar få ont och det första hon säger är att jag ska komma in, förklarar även för henne om mina flytningar och hon förstår precis hur jag känner. Jag älskar min barnmorska, hon är så söt och förstående och så omtänksam. Fick i alla fall en tid en timma senare och eftersom att sambon fortfarande har semester ville han följa med. Det första jag får göra när vi kommer dit är att lämna ett urinprov och barnmorskan kommer snabbt tillbaka med resultatet.. urinvägsinfektion. Jaha, då var det bara att få utskrivet ännu en ny antibiotikakur. Barnmorskan berättar att det är lättare att en urinvägsinfektion går upp i ryggen på en gång när man är gravid. Ibland är det så att vissa gravida har urinvägsinfektion under hela graviditeten och om det visar sig att jag får tillbaka det igen så kommer jag få äta antibiotika under resten av graviditeten men då en tablett om dagen för att hålla den i schack.
 
Och eftersom att jag varit lite orolig sista tiden över allt jag fått i mig, flytningar och smärtor hit och dit så säger hon att vi ska lyssna på hjärtat och jag känner bara YEEEY :-)
Det tar ett tag att leta rätt på hjärtslagen eftersom att Fisen är så liten än, men tillslut så hittar hon rätt och vi hör ett hjärta som slår i rask takt - helt underbart, magiskt, häftigt, overkliget, galet... helt fantastiskt <3
Jag kände ett sådant lugn när vi gick från vårdcentralen och jag känner att jag verkligen, så där på riktigt kan säga att JAG ÄR GRAVID, jag är faktiskt det.
 
Jag är gravid och jag tror att till och med jag börjar tro på det snart :-D
 
For now..
1 Ingrid:

skriven

Grattis till att vara ute ur riskzonen. Vecka 13 sjunker risken för missfall dramatiskt. Nu har ni otur om nånting händer. Skönt att ni fick höra hjärtslag. Kram

Svar: Tack :-) känns skönt. Tror jag läste att det minskade med 65 % i v 13, det är gode mycket.
Ja jag vart så glad att vi fick lyssna och mycket lugnare.
Om nu bara uvi:n kunde sluta bråka..
kram
None None

Kommentera här: