Vecka 26 (25+1)

Hepp hepp, ännu en ny vecka och jag är fortfarande lika dålig på att skriva :-D Jag funderar på om jag kanske ska lägga bloggen på is en stund, samtidigt som jag tycker att det är kul när jag väl skriver. Det är väl tredje inlägget som jag skriver att jag är dålig på att skriva, känns som att jag upprepar mig lite.

Förra veckan var jag och sambon i alla fall hos barnmorskan på rutinkontroll och då passade vi även på att ta ett urinprov på mig, självklart visade sig vara lite skit i det så det skickades på odling. Men det känns som att jag är väldigt obrydd kring alla dessa odlingar som sak skickas, är det nått ja men då får jag väl äta antibiotika och det är ju ingenting som är skadligt för mig eller Fisen. Annars så var det dags för vägning och mätning av mig och magen och jag har faktiskt längtat efter det då jag vill se hur mycket jag gått upp vikt. Vet att många som jag känner inte alls vill väga sig och ber barnmorskan att de ska hoppa över det och det har jag full förståelse kring men jag är jättenyfiken på hur alla mått och värden ligger till. Jag hade i alla fall gått upp 7 kg och magen mätte 25 cm, vilket tydligen var bra då man brukar gå upp ca 1 cm/vecka. Ja och vikten sa hon ingenting om så jag antar att det är okej, än så länge i alla fall ;-)

Vi fick också lyssna på hjärtljudet och barnmorskan visade sambon vart huvudet var så han också kunde känna det. Slagen låg på 140 /min vilket också är bra. Känns skönt att allt ser bra ut för en gång skull. Mina järnvärden hade gått upp så nu ligger de på hela 110 och det var barnmorskan nöjd med så därför blir det att fortsätta med järntabletter dör att det ska hålla sig där. Blodtryck och puls har jag för mig såg bra ut, lite högre än förra gången men inget oroande (kommer inte ihåg exakta siffror nu).

Sen fick vi datum för föräldrautbildningen som kommer att bli i januari samt att vi bokade in nästa träff hos barnmorskan den 8/12 och sen kommer vi fortsätta att träffas ca var tredje vecka. Alltså fatta det börjar närma sig nu… Det är snart bara 3 månader kvar – helt galet.

Fisen har börjat sparka mer och mer, hon är en riktig liten kicker and I love it, än så länge. Var och fikade med en kompis förra torsdan och då kände jag för första gången de här mer rejäla sparkarna och flera gånger också. Sen dess har jag känt sparkarna rätt tydligt faktiskt och det är oftast efter lunch och efter eftermiddagsfikat som jag känner men även en del på kvällen. I lördags kände jag en ordentlig kick när jag låg i soffan och såg på film, drar upp tröjan och SER nästa kick!!! Skriker på sambon, som förövrigt ligger 1 meter bort i andra änden av soffan, och han flyger mot mig och får se 2 sparkar han med. Fy fan vad häftigt att man kan se det utan på magen nu <3

For now..