Vecka 20
Alltså jag har ju ingen fungerande dator hemma så det blir ju aldrig att jag skriver längre. Förhoppningsvis så blir det en ny dator efter påsk som då är lite smidigare att ta fram och använda.
Annars så är jag i vecka 20 (19+4) nu och magen kan nog börja tituleras som kulan för den börjar bli rund. Jag mår oförskämt bra, precis som med E. Var på MVC i måndags och hade då ett Hb på 117 *kors i taket*. Med E så var jag glad att jag låg över 100 och toppade med 117 precis innan förlossningen. Är dock rätt trött på kvällarna ändå men har haft det rätt tungt på jobbet sista 2 veckorna så jag tänker att det kan vara en hel del mental trötthet.
Den tröttheten ska det förhoppningsvis rådas bot på från och med fredag då vi sticker upp till fjälls med våra kompisar och hänger en hel vecka i deras stuga. Skoter, god mat, godis, skratt och komma tillbaka lite mentalt är min plan för den veckan.
Jag känner väldigt lite av skrot i magen, kan eventuellt känna nån rörelse nån gång men inget supertydligt. Var på RUL förra veckan och då fick jag min förklaring, moderkaka i framvägg. Precis som med E men inte lika mycket den här gången. Med E var den ju till och med hålet en del och det fanns en oro att den skulle stanna där nere. De tankarna finns inte den här gången.
Sen blir det tjejstarkt i familjen till hösten för det visade sig – till allas förvåning – att det är en tjej som huserar i magen. De flesta har trott att det var en kille men tji fick dom, ja jag med för den delen :-)
E är hur gullig som helst i alla fall och kan lägga sig och mysa på magen och låta ”besis” låna tutten. Viktigt är dock att tröjan åker upp för det ska vara direkt på magen. Är tydligen naveln som är ingången till ”besis” för där pratas det, pussas det och det är även där tutten åker. VI säger god morgon och nattinatti till ”besis”. Mitt älskade troll som ska bli storasyster.
Annars så älskar jag lika mycket som förra gången att vara gravid, trivs med min kropp som aldrig förr (samma med E.) Hoppas så att det får hålla i sig och att jag får må så här resten av graviditeten.
Har dock insett att jag måste införskaffa i lite nya vår men framförallt sommarkläder då jag kommer att vara lite väl för stor för mina nuvarande kläder då. Men det känns som ett i-landsproblem jag kan leva med.
Stötte på en bekant på stan som äntligen efter så så många år med tårar och ivf i olika former äntligen fick sin lille son för en månad sedan. Vilken lycka och vilken sötnos <3
For now..